onsdag 4 augusti 2010

Operationsdagen (dag 1)


När jag kom till sjukhuset fick jag anmäla mig på avdelningen och därefter sitta i väntrummet och vänta en kort stund.

Sköterskan informerade mig om vad som ska hända inför operationen som är planerad till kl. 14.15. Jag fick börja med att byta om till sjukhuskläder och därefter fick jag helt enkelt vänta. Då jag inte tål morfin behövdes det göras lite dubbelkoll om vad jag egentligen skulle ha för pre-medicinering. Efter lunchtid fick jag en hel burk med tabletter som jag skulle svälja med så lite vatten som möjligt.

Efter en timme tyckte jag att ”Usch, jag är så hungrig så det gör ont i magen” och 2 minuter senare insåg jag att det var ett gallstensanfall på väg i rasande fart. Uppenbart tålde jag inte det morfinliknande preparatet jag fick, vilket tydligen brukar fungera när man inte tål morfin. Jag fick tabletter för att hejda kramperna vilket hjälpte till viss del efter en lång stund men varade bara typ 3 minuter sedan blev det värre igen. Eftersom det ändå var dags att åka ner till operation så körde de ner mig på dit. Jag fick en kanyl i handen och de sprutade in någon medicin som tog bort kramperna helt – en liten stund sen var de på väg tillbaka igen. Eftersom det var tid för operation så sövde de mig istället för att ge mer medicin. Narkosläkaren sa: - Godnatt! sedan sov jag.

När jag vaknade hade jag fortfarande ont av gallkramper och fick då ytterligare en dos av monstermedicinen – sen var det bra! Jag var supertrött och det var ett helt företag att öppna ögonen. Nu när alla kramperna var borta var det rätt skönt att få vila en stund. Jag hade en slang med 2 pinnar som satt inne i näsan vilken jag fick syrgas ifrån och glucos-dropp som satt i kanylen. Efter en stund fick jag ett pyttelitet glas med vatten med en slags pinne med svamp på som jag fick suga på – underbart blött!

Under kvällen fick jag gå på toaletten och även sitta upp en stund. Det är viktigt att lungorna kommer igång och syresätts ordentligt varför jag ska andas några riktigt djupa andetag minst en gång i timmen. Jag har fått en slags tub som ger motstånd vid utandning som jag skall andas ut i. Det bästa är att jag inte har det minsta ont i magen vilket såklart var skönt.

Jag fick ligga kvar på uppvaket hela natten och blev överflyttad till avdelningen först på torsdag förmiddag.

Inga kommentarer: