Tänka sig att vågen gick neråt denna vecka också... Ytterligare ett kilo borta.
I maj blev jag så arg på min slitna, urtvättade, tråkiga och gamla "garderob" så jag lämnade alla urtvättade och små och fula tråkiga kläder till klädinsamlingen. Nu när det var dags att klä sig i arbetskläder (kontorskläder) igen hade jag helt enkelt nästan ingenting att sätta på mig. Mina svarta byxor sitter såååå tjusigt och inte som korvskinn som de gjorde innan sommaren, men sen hade jag bara linnen och kortärmat att ha på mig. I veckan har jag fått pussla med kavaj och linne vilket inneburit att det varit så varmt för jag har ju inte kunnat sitta i linne för då blev det helt enkelt för kallt! Därför har jag idag varit och shoppat kläder och hittade massor.
Ett par nya jeans i storlek 44, 3 toppar och en skjorta som jag fortfarande behövde inhandla i den "stora avdelningen". Jag är rätt bred över rygg och axlar samt att bysten fortfarande tar en del plats, men det kändes rätt så ok ändå. Jag hade ett par jeans som jag kan använda men de är stretchiga och har blivit såpass stora så de inte håller in magen och därför ser jag bara stor ut i dem. I mina nya tjusiga jeans ser jag betydligt mindre ut - det är ju trots allt 11 kg som skiljer. På bilden har jag min nya skjorta, jag bara älskar den röda färgen och tyget är helt underbart mjukt.
Senare på eftermiddagen hade vi en liten kräftskiva med mina svärföräldrar och svägerska och syskonbarn i stugan. Vi åt kräftor, räkor, surströmming (inte jag, blää), mozarellaost, ägg och rostat bröd från grillen (ingen el). Det var en väldigt trevlig liten tillställning och vädret visade sin vackra sida.
Annars går det lite si och så med ätandet. Jag har råkat ut för dumping några gånger och det kan jag lova; det är inte något mysigt alls. Jag mår jätteilla men kan inte spy (vilket jag väldigt gärna skulle vilja), alldeles matt och yr samt att magen inte alls mår något bra. Det värsta är nog mattheten, jag blir helt enkelt helt slut och behöver gå och lägga mig och vila en stund innan jag kan återgå till det normala. Det kan ta någon timme innan jag känner mig ok igen. Oftast har det nog berott på att jag har ätit lite för fort och ibland liiite för mycket. Dock går det bra med alla måltider, jag måste bara lära mig att äta ännu låååångsammare.
I fredags när jag åkte hem från jobbet blev jag så vansinnigt sugen på glass! I veckan har det bjudits på både bullar och tårta på jobbet men jag har inte tagit en tugga (jättestolt över mig själv) och inte heller varit sugen (väldigt skönt). Jag ville så gärna prova och se om jag kunde äta glass (jag har alltid varit galen i glass) så jag köpte den minsta jag kunde hitta, en liten Magnum-glass som kostade en förmögenhet. Glassen hade mörk choklad utanpå och glass blandat med bär - den var rätt god, men när jag ätit halva (och det var verkligen inte mycket) ville jag inte ha mer. Det har jag aldrig någonsin i hela mitt liv upplevt, inte vilja ha mer glass när jag ätit mindre än en halv dl? Normalt kommer den känslan efter 2 liter.... Det hela slutade med att jag gick och letade efter en papperskorg att slänga den i. Istället mötte jag min dotter så hon fick den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar