Det har verkligen varit en resa som heter duga. Först pulverdieten - bläää, det var inte gott. Sedan operationen, verkligen en nervös tilldragelse. Sedan läkningen av de 5 ynkliga små såren på magen - tja, det var ju bara att gå igenom. Men den största förändringen är ju trots allt maten och de ändrade rutinerna och dumpingen, ja den kära dumpingen...
Nu för tiden äter jag 6-7 gånger per dag och det fungerar faktiskt över förväntan. Jag tror dock att jag äter lite för lite de flesta luncher och middagar, men jag får inte ner mer mat och det är nog oftast mindre än 2 dl. Om jag fortsätter att äta efter att jag känner att jag är mätt så får jag dumping som ett brev på posten. Det tar en liten stund sedan mår jag verkligen pyton, illamående och väldigt matt. Så summa summarum - jag slutar äta när jag är mätt för då mår jag bra. :D
Fortfarande känner jag att det är jobbigt att inte kunna dricka t.ex. vatten i "vanliga" mängder. Jag kan bara dricka några små klunkar och sedan vänta lite för att åter igen ta några små klunkar. Det är verkligen supertrist när de gånger jag har varit dålig på att förebygga törsten, dvs dricka utan att vara törstig.
Men OJ, VAD JAG MÅR KALASBRA! Hela jag mår så mycket bättre nu när jag är normalviktig, för nu är jag bara lite överviktig enligt BMI-normerna. Jag har nu BMI på 26,5 och gränsen för övervikt går vid 25. (Jag har uppdaterat min meny till höger med information om BMI för den som är intresserad).
Kläderna börjar nu hänga rätt ordentligt - tur mamsen var här i julas och hjälpte mig nåla in mina svarta byxor så jag kunde sy in dem. I somras kunde jag inte ha dem över huvud taget, utan tog fram dem under hösten och nu har jag sytt in dem typ 5 cm... Om ytterligare typ 5 kg ska jag kunna komma i min gamla "lilla" garderob som hängt i garderoben sedan 2002. Den garderoben innehåller kavajer, blusar och svarta blyxor i st. 38-40. Kanske kan t.o.m de bli för stora en vacker vårdag?
Det är rätt skönt när vågen går neråt och neråt. Jag vågar nästan inte fundera på den dagen när den ska stå still - och inte gå upp igen. För det var ju ändå själva meningen med min operation, dvs att jag ska klara av att hålla min smala vikt - livet ut. Jag har gjort den här resan 3 gånger tidigare (gått ner typ 30 kg) men förr eller senare så har jag ju lagt på mig varenda kilo, och några till. Men banne mig att det skall ske den här gången. Men det problemet tänker jag fortsätta flytta framför mig tills den dagen jag måste tänka på det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar