2018-08-30

Jag är så stolt över mig själv

Igår var en helt sockerfri dag trots flera fällor. Jag och barnen åt grillad kyckling till middag och sedan fixade jag med att plocka undan och fixa tvätt, jag gick inte och satte mig och pöste i soffan :) Däremot blev det ingen joggingtur vilket jag är mindre nöjd med.

Jag glömde väga mig i morse så viktkurvan skjuts framåt.

Idag är en ny dag med nya utmaningar...

29 augusti 2018

Nu är det dax att ta tag i det där jäkla Sockermonstret IGEN! Min vikt har de senaste åren legat på 73-75 kg vilket jag inte är riktigt nöjd med - kläderna i garderoben är helt enkelt för små!

Det är konstigt hur jag låtit det glida iväg, men när jag var som smalast hängde skinnet på mig och jag såg 10 år äldre ut. Jag mådde rätt dåligt av det och tillät mig att fylla ut skinnet en del, men sen har det liksom bara fyllts på. Det har hänt löpande lite i taget och nu är det faktiskt rågat! Jag inbillar mig att jag äter på samma sätt som när jag gick ner och trots det går upp? Jag har skyllt på att jag äter rätt hög dos av antidepressiva medel och det också påverkar att jag går upp i vikt. Men jag har nog varit rätt duktig på att ljuga för mig själv. Jag äter fortfarande små portioner, men allt för många mellanmål består av knäckebröd och för inte tala om att det kan vara en kanelbulle eller ostbågar eller smågodis osv. Om jag skulle bokföra vad jag äter under en vecka skulle det vara allt för mycket socker - helt klart!

Varje gång jag lyckats ge Sockertrollet på käften så undrar jag varför jag inte tagit tag i det för länge sedan? Nu är jag där igen, jag har gjort små ynkliga försök som runnit ut i sanden men nu får det faktiskt vara nog! Nu är det slut på undanflykter! Och i går kom jag till det där läget när det verkligen kändes på riktigt - nu kör vi! Och varför inte återuppta mitt bloggande för det hjälpte mig verkligen när jag gjorde min livs resa och den resan är inte slut än.

Jag har sett flera bekanta som tidigare varit normalviktiga bli slanka. De har börjat löpträna! Det vill jag också, men jag är samtidigt väldigt orolig att paja min usla rygg. För en vecka sedan satte jag på mig träningskläder och joggade runt området där jag bor. Det kändes bra i ryggen, men rackarns vad dålig kondis jag har. Två dagar senare upprepade jag bedriften och sen blev det inget mer... Typiskt mig! Men nu ska jag inte ge upp, utan på det igen!

Ny viktkurva gäller från i morgon och kanske vore det smart att lägga till utförda träningspass för att kunna se helheten.

Hoppsan!

Det fungerar inte så bra att agera struts :)

När semestern började för 2 veckor sedan så gjorde jag en överenskommelse med mina barn, som börjar bli alldeles för runda: Vi ska ha en nyttig semester! Alla ställde sig på vågen, även jag, och vi skrev upp vår vikt. Det värsta var att jag lagt på mig hekto på hekto under det senaste året och vågen stod på 70,4 kg!!!!! Hur har detta hänt? Vad har jag gjort som varit orsaken till denna viktökning, förutom min medicin?

Ja, ska jag vara helt ärlig har jag nog fuskat med sockret en hel del... Jag har nu tagit mig i kragen så första veckan gick jag ner till 69,5 - phu, det var jättejobbigt att jag klivit över 70 kg-strecket. Detta bevisade ju faktiskt att jag inte bara kan skylla på min dumma medicin - hehe.

Dessvärre gick det inte lika bra för mina barn eftersom de hade väldigt svårt med att avstå alla glassarna vilket gjorde att de hade gått upp båda två - hmmmm.

Det bästa av allt är att min kära man också har hängt på vår Nyttiga Semester! Så nu tar vi nya tag och blir av med överskottskilona - allihop!

På måndag är det dags för nästa vägning och jag hoppas att det går bra för oss allihop.

En gång överviktig och man måste tänka sig för hela tiden - annars går man upp i vikt igen och det tänker jag inte tillåta, så det så!

...och livet går vidare

När jag var på min ettårs-kontroll sa de att de flesta brukar gå upp lite grann igen. Det var visst sant. Jag har gått över 60 kg-gränsen nu och det känns verkligen inte bra! Det är nog dax att börja motionera lite mer. Jag tränar karate en gång i veckan, men mycket mer blir det inte då det är fullt upp med jobb, familj och ungarna. Hmmm...

När jag glömmer äta ordentligt åker jag på en dumping, vilket händer då och då. En eftermiddagsfika med bulle är inte bra, för då missar jag äta ordentligt så risken ökar att jag får en dumping. Det är sååå jobbigt att bli alldeles skakig, svettig och matt.

Men det smala livet är underbart :0)

Jag har nu varit på ettårs-kontroll och fick "godkänt". Alla blodvärden var bra och viktnedgången fantastisk (38 kg). Bukmåttet var 76 cm, till skillnad från för ett år sedan då det var 115 cm - 39 cm mindre runt magen, det är inte illa!

Jag mår som en prinsessa och älskar att vara smal. Nu börjar vikten stabilisera sig så jag väger nu 58 kg till mina 162 cm och så liten har jag inte varit någonsin.

Det är roligt att det är så många som besöker min blogg, men jag måste erkänna att jag saknar lite att ni inte skickar några kommentarer i mina inlägg...

Eftersom min blogg handlar om min viktresa har jag försökt att hålla mig till ämnet och nu när jag gått i mål finns inte så mycket att berätta som har med min Gastric Bypass-operation att göra. Jag tänker dock fortsätta lägga ut nya inlägg men inte så ofta som förut. Om inte annat så för min egen skull, för den här gången tänker jag aldrig mer gå upp i vikt. 60 kg kommer vara maxvikten resten av mitt liv. Eftersom jag nu har hjälp med att hålla vikten så har jag stort hopp om att klara det. Min magsäck styr mitt ätande och om jag äter fel eller för mycket mår jag inte bra - det är bara lyssna på kroppens signaler och lyda!

MÅÅÅÅL!

Glad Midsommar!

Juni 2011

Nu har jag handlat IGEN! Förra helgen hittade jag min klänning - som jag letat efter en klänning i min smak och där hängde den! Fanns bara i st. 36 så jag trodde det var kört, men den satt perfekt. Idag hittade jag en klänning till, en vit jeansklänning som jag bara inte kunde låta bli att köpa (den också i st. 36). Det är inte klokt - att jag kan ha st. 36... Det har jag aldrig någonsin haft, inte ens som tonåring.

Det går fortfarande nedåt på vågen, nu står den på 60,4 kg.

Det är helt underbart, jag är smal!!!